Vad är det här för en liten plupp? Har han varit sådär liten? Det är ju helt sjukt. Nu brer han mackor, går på pottan, klär på sig och berättar långa haranger om livet och vad han ska drömma om på natten. Har suttit och kollat igenom massa gamla bilder, jag både minns skitmycket och ingenting från den där tiden. Är väl en överlevnadsgrej. Att glömma det värsta. Jag var ju själv en liten skrutta där. Men nu betas det av på to-do-listan i livet. Barn, giftermål och fast jobb stod på listan. Allt är kirrat. Större lägenhet stod också på listan men var jävligt beroende av punkten fast jobb. Det är så jädra nära nu, tills den nya adressen Vallavägen 123. Vi har bott i Flempan i åtta och ett halvt år. Under denna tid har det varit kolugnt, men de senaste typ tre månaderna har det varit en enorm garagebrand, en explosion med evakuering och nationella insatsstyrkan som satte upp nån sambandscentral på vändplanen nedanför huset och gick runt i skyddsvästar och k-pistar eller liknande, för att plocka in nån nisse, det brändes ytterligare lite bilar och sedan hotade nåt jävla sär brevbäraren så att för tillfället delas ingen post ut, utan alla boende i 450 lägenheter måste hämta postjävlen på företagscenter i Huddinge. Vi.Är.SÅ.Trötta.På.Att.Bo.Här.Nu.
Varje dag är en prövning i detta skithål. Alla dessa händelser gör det ju lättare att flytta. Innan tänkte jag att det skulle kännas lite sorgligt att lämna den lägenhet där hela mitt vuxna liv ägt rum. Lägenheten där jag och Jens satt i en klädkammare och fnissade åt att vi skulle bo ihop, utan en aning att det i samma klädkammare skulle bo en blondlockig Link, fem år senare. Stället där jag tog det positiva gravtestet 3 juli 2009. Stället där vi körde in med en Blocket-fyndad Emmaljunga med en liten skrutt i. Stället där vi förlovade oss, 17 februari 2006, i en gammal skinnsoffa. Stället där jag fått positiva besked om massa jobb och till sist ett samtal med erbjudande om en tillsvidareanställning och jag satt på köksgolvet och grinade när jag lagt på. Stället där jag på riktigt gått från festprissa med inga-planer-alls till gift morsa med mål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar