torsdag 1 december 2011
pojkar med för stora gitarrer
Har sövt Link till Lars Winnerbäck. Resultat: en son som somnade bums i min famn och en mor som tänkte tillbaka på sin Winnerbäck-period som vi alla (nästan?) har gått igenom. Svårt där och då att tänka att jag skulle natta min unge till samma toner ungefär tio år senare. Har varit mycket nostalgi i skallen sen han anlände. Det blir väl ett annat perspektiv när ens liv förändras så mycket. Jag har ju i perioder inte varit så snäll mot mig själv och kan ju bara hoppas att Link värderar sig själv högre än vad jag gjorde förr.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar