Att få ihop det

Det är inte ens 1 december och redan snörper sig min hals ihop sig av stress. Men det är inte bara julstress, att hinna fixa alla julklappar, baka lussebullar och pepparkakor, det är så mycket annat också. December innebär min sista stora lön, innan det blir till att ta på sig dumstruten och knata till Arbetsförmedlingen igen. Förnedringsförmedlingen. A-kassa och sugit självförtroende. Ett jobb lär jag ju få, men det lär ju inte börja när detta slutar. Dessutom har vår fina förening bestämt att de ska byta ut alla jäkla dörrar till alla förråd i källaren - tack, mitt i julstressen. Och alla grejor måste flyttas från dörrfan. Vårt förråd är PROPPAT till bristningsgränsen efter att klädkammaren i lägenheten fick bli barnkammare. Har kört Nynäs tur och retur idag för att byta bil som ska på service. Självklart somnade Link på vägen hem och vill inte sova nu. Har försökt i över en timme. Och jag har fått någon form av förkylningsblåsor i munnen (åhh vad fresh!!!) så jag har svinont och kan knappt käka. Ynk ynk ynk. Utvecklingssamtal på förskolan i morgon. Känns inte helt lätt att diskutera huruvida en 20-månadersunge visar empati och förståelse och verkar ta till sig pedagogiken (man skulle fylla i papper med frågor innan). Men det ska bli trevligt ändå att snicksnacka lite om hur det går för honom. Det är knasigt hur bra han härmar vad man säger nu. Jag tjatar stenhårt om mormor, morfar och farmor så han kan plocka lite pluspoäng, hahaha. Och försöker passa mig så jag inte svär så jävla mycket.