Tjabba, kolla in mina värsta stora knän!
En bildorgie i bebis. Eller bebis och bebis, han börjar ju bli så jäkla stor nu, jag hade som sagt var inte riktigt räknat med det. Han försöker desperat lära sig att krypa.
Ett strålande exempel på ung och oförstörd (vänster) och resultat av småbarnsmammaliv (höger).
Jag veeet att folk som har mer än ett barn ba "Enbarnsföräldrar har ingenting att klaga på, kolla hon kan sitta och blogga mitt på blanka dan" (Detta vet jag eftersom jag läst det i Mama och Mamas text är lag. HAHA) Men det finns INGET värre än folk som ska skriva andra på näsan hela tiden. Väääänta du bara till förlossningen pågår / graviditeten är över / ungen är förstoppad / ungen är i trotsåldern / du har fler barn / du har tonårsbarn / du har förvirrade kids i övre tonåren som inte vet vad de ska göra / du har barnbarn som inte alls är uppfostrade som du vill / etc. Jag fick höra det ta mig fan hela graviditeten. Och ibland nu. Thanks but no thanks. Väääänta du bara tills du ligger för döden. Typ.
1 kommentar:
Men det är ju fel. Det är ju mycket enklare att ha fler än ett barn. I värsta fall har de ihjäl varandra och i bästa fall leker de med varandra. Ett ensambarn måste man ju underhålla dygnet runt. ;)
Skicka en kommentar